Mormor mår bra nu..
efter ca 4 veckor på strokekliniken och senare gereiatriken är hon så gott som återhämtad efter den kolapps som skedde i november.
Kan inte fatta hur man kan återhämta sig efter en sån nära döden upplevelse som det var.
Jag har lärt mig nya saker om vår kropp ock vad den ytterst behöver. I mormors fall var det salt. Hon hade druckit för mycket vatten och därför urlakat sin kropp. Hade vi vetat detta hade vi så klart inte uppmanat henne att dricka vatten efter en uttorkningskolpps veckan innan..
Svårt är de med att vara anhörig som vill hjälpa och kommunicera med sjukvården som gör sitt bästa. Sköterskor som kommer och går.. en läkare som är på jour just då och kanske inte kommer tillbaks mer den veckan på just den avdelningen. så klart att engagemanget hos oss nära är stort. En journal tolkas olika utifrån läkare och situation.. osv.. Det tar tid men jag är glad för det positiva som händer oss här just nu. Tack alla som hjälp till att få Alma att komma tilbaks till oss igen!
Nått roligt i min värld är att det känns som att vi kommer vidare i processen med hemsidan. Mina fina jobbkollegor o jag har haft bra möten i veckan och jag är så glad att dom är engagerade i att få en förändring. Det är ju trots allt mycket för deras skull som jag vill genomföra det här projektet. Bättre uthyrrning, renare rutiner. Ett tryggare sökande för våra kunder helt enkelt. I framtiden..
Idag möttes även min bror och jag på ett överraskande sätt i tolkningsfrågor kring arbetet. Han kom med några klockrena förslag som jag varit ute efter att förmedla till de konsulter vi anlitat för uppdraget.. Det var så skönt att komma fram till en gemensam sak. Äntligen har vi en gemensam strukturkänsla. Vi har varit nära hela tiden men bara nosat på våra egna områden. Idag såg jag den bredd på min bror som jag underskattat tidigare. Vi fann varann!!
onsdag 12 december 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar