
En stor del av mig förträngde nog tanken på barn under en lång tid innan det blev ett faktum. Rädslan för att jag aldrig skulle våga. De sista två åren var jag så less på mig själv att jag inte kunde njuta fullt ut av livet vad jag än tog mig för. Jag strålade inte o kände mig bara förvirrad i olika sammanhang.. Jag har förstått att det var detta barn som behövdes i mitt liv för att jag ska kunna fungera på alla andra områden. Nu är jag hel igen o kan koppla av o vara stolt över mitt liv o min tillvaro.
Tack för att du kommit till mig Uma min Puma!..

5 kommentarer:
ÅÅÅ fina du! Bästa mamman och bästa Uma! Kramar
Vilken underbar bild på er två.
Ja, visst är det så att det händer något mirakulöst med livet när man blir mamma. Något man inte kan förstå förrän man upplever det....
Kram
Älskade finaste vän.
Det var så härligt att träffa er. Att få ett litet leende av er underbara Uma. Jag saknar er så mycket!
Åh, det är perfekt!
Hon är så bedårande söt också, hurra!
Men gu så sjukt söt en ong! Hälsa Umapuma från Marie å Moatoa!
Skicka en kommentar