torsdag 18 mars 2010

Uma min Uma


Uma växer

Nu är Uma 5 veckor gammal o mycket har hänt. Hon ler och är ganska stabil i huvudet och har börjat äta betydligt mer. Jag tycker att det är ljuvligt att ta hand om henne. Dag som natt. Alla hennes miner o tappra försök att utföra saker med sin lilla kropp..hennes läten o gurglanden o världens gulligaste uttryck när hon är jättesur..hennes mun o hennes lilla stjärt.. Ja man kan nog säga att hon gör mig hög. Så förbannat livsbejakande. Så nära livet man kan komma.

Så nu är hon mitt liv o det finns ingen återvändo.. Uma min Uma

4 kommentarer:

Camilla sa...

Åh va fint skrivit! Visst finns det ingen större kärlek än den till sitt/sina barn... Kramar

Anonym sa...

Det finns inget större(vad jag vet av i alla fall) än att få ta hand om sina små barn. Mys på er o hoppas vi ses i helgen Kram JH

Anonym sa...

Å så fin hon är lilla Uma! Hon är lik dig, det är så mycigt med bebisar! Kram Marie

Anna sa...

Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag läser det du skrivit. Jag längtar att få träffa Uma igen (och dig också för den delen). Ta hand om varandra. Kram