SÄKER LANDNING

Nu har vi landat och ställt om klockan till bebytid..

Den första veckan har passerat och jag är på väg tillbaks efter förlossningen. Det känns okej. Vi har fått sova rätt bra på nätterna faktiskt. 4 timmar i stöten mellan amningarna. Lilli lill är så lugn o fin. Hon tar sin första tid här på jorden med ro..

Det största problemet just nu är hennes namn. Påtryckningarna från mor o far föräldrar o släkten är nästan jobbig just nu. Vad ska hon heta??? Trodde vi bestämt oss härom dagen men nu tvivlar jag igen. Uma eller Isabel.. eller nått helt annat. Ja, jag är världens veligaste men det måste kännas 100%. Så är det o då får det ta sin tid.

Annars längtar jag ut. Längtar att få ta med min lilla människa ut i friska luften. Röra på mig. Man är ju som en lös bulldeg i mellangärdet. Muskler o allt verkar ha försvunnit. Jag har dragit på mig en utdragen nackspärr efter de första spända amningsdagarna som inte vill gå över. På torsdag skulle det visst bli lite mildare. Till dess får jagstå ut..

Men on top av allt så är jag mycket tillfreds och lycklig.