Uma är sjuk igen.. Vi har varit hemma hela veckan o turats om. Feber o förkylning.
Jag skriver många fler inlägg än jag lägger ut. Dom hinner aldrig bli klara. När jag ska lägga ut dem är händelserna redan passe. Men jag ska bättra mig..
Året har som sagt börjat med sjukdom. Hela hösten har varit så här. Jag tror att Uma varit på dagis en hel vecka 5 dagar i sträck sammanlagt 2 veckor i höst. Resten har varit små slattar på 2 eller 3 dagar. Jag har inte kommit igång med jobbet på allvar. Det känns om att jag bara tittar in lite nu o då på veckan..
Men snart är denna period över o vi kan förhoppningsvis få lite mer rutin på tillvaron.
Ja, året som gått kan jag bara säga att det varit Umas år fullständigt. Att anpassa sig till henne o därefter försökt göra lite saker man själv gillar. Hösten har bara varit sjukdom o hemmaläger. Återhämtning på helgen o sedan tillbaks på förskolan för att få ny smitta o samma sak igen. Några resor blev det, väldigt få filmer jämfört med tidigare år, ingen kultur så vitt jag kan komma ihåg. Bara fokus på jobb o familj. Lite tid med vänner om jag själv får säga.. Mycket tid med Umas mormor,morfar,farmor o gammelmormor..
Men.. vi började sent med småbarnslivet o det är bara att inse att det inte blir nån förändring de kommande åren heller. Kanske nya insikter eller nya vanor leder till andra saker men hemmalivet o vardagen är förutbestämd för lång framtid. Därför inser jag att jag måste tänka om när det gäller tillfredställelse med egentid o min stresshantering måste bli bättre. För att inte tala om känslan av otillräcklighet hela tiden.
Fan. livet rinner förbi mig.. allt man kan göra o skulle kunnat uppnå som 36-åring.. Det finns så många trådar att dra i. Jag hoppas att 2012 ger mig kraft att ta tag i en del av mina drömmar.. o att det ger nått för framtiden.. Utsikter mot världen som jag faktiskt lever i..
lördag 14 januari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

2 kommentarer:
"Det är aldrig för sent" sägs det ju. Jag tror på dig och jag tror på 2012! Heja dej!
Jag minns också första dagisåret som en enda lång vabbbbbbbbbbbbbbb...
Nu är det dags för mig att börja vabba också, så kanske vi då kan ringas någon dag.
Krami
Hej J! Ja nu börjar det om för dig. Hoppas första dagarna på veckan varit bra. Vi får höras om en mysig fika kväll eller nått snart tycker jag. Kram
Skicka en kommentar