Nu när sommaren slagit till ordentligt så är lyckan total. Jag njuter av att hänga på gården o plantera lite växter o se U springa omkring o upptäcka alla kottar o pinnar o myror. Man går ner på en behaglig nivå. Att studera myror nere i gräsmattan en hel morgon är nått alldeles speciellt. Både för mig o U.
Nackdelen av denna nya upptäckarlust är att jag inte hinner med mycket annat. Men några luckor har vi fått in. U har sovit borta 3 ggr på ganska kort tid. Då har vi legat o sett en serie en hel lördagkväll i soffan, varit på rex o käkat god mat med härliga vänner o senast i fredags så gick vi på garaget o åt godaste maten. O det bästa är att U verkar trivas ypperligt att vara hos farmor o mormor o morfar.. Då får hon ju extra uppmärksamhet.
Trädgården börjar se trevlig ut men vi behöver jobba mer på tydliga inramningar o slutfinish på rabatterna. Det är jäkligt kul att hålla på. Ett skapande på ett fritt sätt där naturen bestämmer. Jag sätter lökar på hösten som jag förväntansfullt längtar efter att få se växa. Jag har en blid i huvudet om hur jag föreställer mig att det ska se ut o hur det sedan blir i verkligheten. Det kan bli både besvikelse o överaskning.. Jag har haft otur o hen hel del har ruttnat bort för att det varit för blött i jorden men några lökar har överlevt. Det tar tid att lära känna sin gård. Att veta vilket temprament den har..
Nu ringde min kära far o frågade om ville hänga med på en båttur.. Varför inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar